Det senaste året har jag som bekant inte varit föreningsaktiv. Jag visste att avhandlingen skulle kräva en hel del så här i slutfasen så jag sade ifrån mig (nästan) allt föreningsjox. Eftersom jag snart disputerar ansåg jag att det är dags att hoppa på tåget igen. I dag har Boxerklubben ÖNLO haft årsmöte och bland annat valt en nygammal styrelse. Jag har återtagit min post som sekreterare och det känns himla kul även om jag känner mig ringrostig. Flera gamla bekanta som tidigare suttit i styrelsen fortsätter på sina poster, men vi har också glädjande nog fått in flera nya ansikten.

Det är strålande solsken och så vackert som det bara kan vara i februari. Dolly var följsam som en dröm på dagens skogspromenad: hon var fullständigt medveten om var jag var även när hon hade ryggen vänd mot mig. Vi var som ett välsynkat danspar där jag var kavaljer och hon dam. Så gick Dolly av stigen för att uträtta sina behov och hon såg lite konstig ut. Varför såg hon ut som om hon hade bitit i en citron? Jag plumsade iväg genom djupsnön och inspekterade högen som visade sig mer vara en pöl av slem och blod. Nejnejnejnejnej, inte igen! Varför kan inte min hund få vara frisk?

Nu har jag pratat med Björkstadens och den brunröda missfärgningen kan vara en sorts förstadium till svamp, eller svamp. Väderomslag och stark kyla är knepigt för hundar med känslig hud. Hur som helst skulle jag fortsätta med silonsalvan antingen tills missfärgningen är helt borta eller till på måndag då vi har bokat en besökstid. Om det har blivit svamp måste vi få hjälp med det. De blodröda utslagen vid örat kan vara en tillfällig reaktion och kommer i så fall lägga sig av sig självt. Vid klåda kan man stryka på Hydrokortisonsalva 1%. Försvinner det inte kommer veterinären förstås att titta på det också på måndag.

Bra att veta om silonsalva: Det är en helt ofarlig salva som man kan smörja med under lång tid. Det är till och med okej om hunden slickar i sig en liten mängd.

Undersidan av tassarna blir inte bättre. I dag upptäckte vi dessutom ett gäng röda utslag vid ena örat. Runda, några millimeter stora, blodröda utslag. Om det var sommar skulle jag tro att hon blivit insektsbiten. Vad man ska tro mitt i vintern vet jag inte. Det är helt klart dags att slå en pling till Björkstadens.

VK:s lista över populära raser i Västerbotten visade sig vara helt oanvändbar. Här kommer i stället Kattvalps lista över populära hundraser:

1. Boxer
2. Damp/svensk bordshund
3. Pansartax
4. Whippar
5. Border[line] terrier

Sen då? Någon mer som kände sig missgynnad av VK?

Okej, vi lägger till:
6. Italiensk låtsashund

Damp/svensk bordshund med husse.

Dollys brunröda missfärgning i huden börjar faktiskt ge med sig lite tack vare silonsalva och ett sabla torkande så fort man varit utomhus. Magen och ovansidan av tassarna ser betydligt bättre ut. Undersidan av tassarna ser fortfarande ut som hej kom och hjälp mig. Jag vågar inte stryka silonsalva i ansiktet på henne så missfärgningen under hakan sitter där den sitter. Jag inser att jag nog måste ringa vetten för att ta reda på vad jag ska göra med fläckarna i ansiktet.

Men jag har i alla fall världens bästa hund. På morgonens skogspromenad var hon ett under av uppmärksamhet. Sådana gånger inser jag att jag nog är en ganska bra matte ändå.

Jag hade ingen kamera med mig i dag så ni får hålla till godo med en bild från en betydligt kallare dag. (Min gräns för att ta på Dolly täcket är -15 grader. Imorse var det bara -4.)

VK har sammanställt en lista, kommun för kommun, över de mest populära hundraserna i Västerbotten. Umeå är nog den kommun som skiljer sig mest från de andra – i alla andra kommuner toppar blandraser och jämthundar. Tydligen är jämthunden Västerbottens hund nummer ett. Ursäkta mig, men var är boxern?

Umeå
1. Blandras 1 350
2. Schäfer 314
3. Golden retriever 277
4. Labrador retriever 268
5. Flatcoated retriever 232
6. Jämthund 218
7. Cavalier King Charles spaniel 136
8. Korthårig Vorsteh 118
9. Jack Russell terrier 105
10. Rottweiler 104