Ikväll har det varit uppstart efter ett träningsuppehåll som bland annat berott på Dollys allergi. Vi var och tränade med Eva ikväll och det var så kul! Vi var lite ringrostiga, jag och Dolly, men det var flera saker som fallit på plats under uppehållet också. Jag har ju småtränat på skogspromenader och så och nu har vi en riktigt, riktigt fin ingång (för det mesta).

Kvällens övningar var framförallt sitt-stanna-kvar med störning, linförighet och lite inkallning. Dollan var supertaggad och det är då det är som roligast att träna. Däremot blev hon trött efter ett tag och stack iväg på ett eget litet bus och då uppdagade det sig att jag måste hitta något sätt att förmedla att jag är missnöjd (surprise, surprise). Balansen är ju att visa missnöje utan att verka arg/hotfull – hunden ska ju trots allt vilja komma tillbaka och slutföra övningen. Något att öva på med andra ord.

Nu är det full fart på Dolly igen. I helgen kom lille Assar, numer Manne, hem och hälsade på sin morsa Pingis och alla andra gamla familjemedlemmar. Självklart for vi förbi för att kolla in det lilla underverket. Och han är minst lika söt som förrut och hans gammelmatte blev så här glad:

Gårdshundar gör sig utmärkt i knippen.

Manne och morsan Pingis.

Manne i egen hög person.

Den enda som inte gillade Manne var Dolly, numer känd som aggrodolly. Hon gillar inte valpar, vilket är tämligen ironiskt då hon själv var värsta djävulsvalpen. Men mellan surkärringfasonerna såg hon rätt glad ut.

Valpar lämnar henne inte oberörd, men det gör däremot får. På stora Får- och getdagen var hon så här cool.

och så här törstig.

Inte ens en bordercollie i arbete störde Dollys coola attityd.

Jag har varit hemma med Dolly hela veckan eftersom hon går på en kortisonkur. Den som gett sin hund kortison har antagligen fått erfara detsamma som jag: hunden blir enormt törstig och enormt kissnödig. Nu har de värsta biverkningarna gått bort men i början behövde Dolly gått ut varannan timme, dygnet runt. Utöver det har hon varit mycket trött och mest sovit. Jag längtar efter att hon ska bli sitt gamla vanliga jag så att vi kan fara till havet, träna, busa och leka som vanligt.

Dolly inspekterar sanden noga.

Med lite hjälp på traven tog hon ett dopp fastän vattnet var kallt.

Dragkamp i Välvsjön.

Det var tur att vi for i alla fall. Dolly blev Bäst I Ras, fick hederspris och kom på reservplats i gruppfinalen! Så bra hade jag aldrig kunnat tro att det skulle gå! Så fort vår prestation var över stack vi till Distriktsveterinären i Vännäs där Dolly fick en kortisonspruta samt ett recept på kortisontabletter. Dagen har med andra ord varit en salig blandning av skojs och allvar.

Läs den suveränt fina utställningskritiken här.

Domaren, Susanne Nilsson, var för övrigt mycket trevlig mot både hundar och folk så henne ställer jag gärna för igen.

Dolly visar upp sig.

Jag tar emot kokarder och bedömningssedel.

Gruppfinal.

Reservplats.

Vi ska alldeles strax starta mot Bjurholm och helgens utställning, men det känns inte alls bra. Dolly har förstås gått och blivit alldeles bubblig under natten. Hon har fått allergiska reaktioner flera dagar i rad och jag kan inte stoppa i henne mer BetaPred snart. Tack och lov är det måndag imorgon och då finns veterinären på plats igen. Jag fattar inte vad det är Dolly reagerar på. Första dagen trodde jag att det var stryplänken, men så reagerade hon dagen efter också. Då tänkte jag att det kanske var metalldetaljerna på hennes läderhalsband. Så jag tog bort det också och hon fick ha Viljas tyghalsband. Då hände ingenting på en dag och problemet verkade vara löst. Men så steg vi upp imorse och – tadaa! – fullt med bubblor över nacke, hals och bog.

Att vara nöjd över att ens snygga hund springer fint och står stilla i sitt utställningskoppel är tydligen något som ska bestraffas enligt jantelagen. En liten stund efter vårt träningspass fick Dolly ”bubblor” i nacken och dessa bubblor spred sig snabbt ut över sidorna och ner efter benen. En allergisk reaktion jag känner igen sedan sommarens myggchock. Jag slängde snabbt ihop ett inlägg på ett hundforum och fick direkt svar av en kvinna som har en hund som är nickelallergiker. Detta är alltså möjligt och verkar ha drabbat min hund. Dolly sover sött full av kortison och jag får väl åka direkt till djuraffären imorgon och byta halsband. Resten av kvällen ska jag ägna åt att oroa mig för Dolly. Allergi är pest.

…så kan Dolly nog stå ordentligt. Jag köpte ett utställningshalsband med matchande koppel för att kompensera för att jag inte lärt min hund att stå, men inköpet hade oanade konsekvenser. Jag blev nämligen inspirerad till att träna stå. På söndag kör vi en testomgång på en inofficiell utställning och elddopet kommer senare under hösten.

Min snygga hund som står riktigt trevligt.

Min snygga hund som studerar en brasa på Gammlia.

Vad är dammsugaren egentligen för ett djur?

Min hund är min ögonsten de allra flesta dagar, men idag känner jag verkligen hur fantastisk hon är. Vi har varit på Ön och tränat och att sitta kvar med störning klarade hon så otroligt bra. Hon satt som planterad i backen fastän några snälla människor agerade störning.

Inkallning med störning var dessto svårare eftersom den ena ”störningen” hade en dragkampsgrej. Hon sprang fram till honom men jag kunde bara gå och hämta henne, sätta om och prova igen och till slut fungerade det klockrent.

Vidare genomförde hon sin första platsliggning och jag tycker att hon gjorde det strålande! Hon behövde en hel del påminnelser och köttbullar men i mina ögon var hon en hjälte!

Träning ger uppenbarligen resultat!!!

Nu har jag anmält Dolly till två utställningar (men jag talar inte om vilka!). Hon har vuxit på sig mycket sedan sist och det skulle vara kul att få ett omdömme på henne nu när hon faktiskt ser ut som en boxer.

Baksidan är att jag har förfärligt dåliga utställningsnerver. Nerverna kommer från att jag inte ringtränar Dollan och att jag inte har lärt henne att stå utställningsmässigt. Enda gången jag önskar att jag skulle ha gjort det är när jag står i utställningsringen och Dolly hela tiden sätter sig istället för att stå och huvudet snurrar som nåt från Exorcisten. Annars klarar vi oss bra utan.