Jajjemän, snön har äntligen kommit till Umeå och gjort världen lite vitare och vackrare. Tyvärr också halkigare. På väg till jobbet i morse tänkte jag inte så mycket på att det kunde vara halkigt utan desto mer på att jag hade bråttom. Helt utan förvarning flög jag handlöst och landade på ena höften. Hoppsan, någon flitig kommunarbetare hade skottat gångvägen och på köpet packat ihop snön så att den var alldeles blank och hal. Till och med en norrlandspatriot som jag kände tröttheten smyga på. Väl hemma, tämligen stel i ryggen, tänkte jag att det bara är att gnälla mindre, gilla läget och leta reda på broddarna.
