I morse vaknade jag och husse av ett envetet smaskande och ser till vår förvåning att Jåppe ligger och diar Dolly å det grövsta. Jag försökte ta bort honom därifrån vilket bara fick till effekt att han såg ut som Prins John när han tappar greppet om tummen på julafton. Fram med kameran och sedan avbröt vi det hela. Dolly fick stå ett tag, då gav lillen upp.

I dag är det svårt att tro att Dolly och Jåppe inte alls kom överens bara för två veckor sedan. Att den ena var livrädd för den andra som bara var fixerad och flåsig och påflugen. Jåppe kurade ihop sig hos Dolly och låg tätt, tätt tryckt mot henne. Dolly var lite tveksam inför om det var mysigt eller inte, men Jåppe var så övertygad att det räckte åt alla.

Jag vill bara meddela att det går mycket bättre med Jåppe och Dolly! Nu är det mest krukväxterna som lever farligt.

Vi hade besök av min favoritinstruktör i går och hon gav oss verktyg att få ordning på vår lilla hundmarodör. Bland annat fick vi lära oss en mycket effektiv korrigering. När Dolly slänger sig över Jåppe tar vi fast henne i halsbandet och sprutar vatten med en sportflaska rakt i ansiktet på henne. En ordentlig dusch medan vi visar vårt missnöje. Jäklar, vad läskigt! sa Dolly och hon har blivit försiktigare bara från i går.

Marodör 1.

Men framförallt har vi lärt oss att förebygga bland annat genom att direkt bryta när Dolly börjar springa runt och leta efter Jåppe, genom att träna mer hjärngympa med henne och genom att ha katten på ena sidan, hunden på den andra, lägga Dolly på kommando och belöna med godis samtidigt som vi leker med Jåppe. Multitasking på hög nivå. Det ser faktiskt ljusare ut även om vi fortfarande har en lång väg att gå. I dag har vi kört slut på Dolly totalt och då orkar hon inte fixera på katten. Redan i morse var jag ute på innergården och tränade inkallning, apport och fotgående.

Jåppe han växer så det knakar och har ökat med 150 g i veckan. Vi glömde att väga honom i dag, men ska åtgärda det i morgon. Den här veckan tror jag att han inte ökat med mer än 100 g. Vi får se. Han är faktiskt också lite av en marodör. Att kombinera papperspyssel med en liten kattunge är inte helt lätt. Han springer i mina scrapgrejer och stjäl mina utstansade bokstäver så nu är han portad från pysselrummet.

Marodör 2.

Mellan katterna går det riktigt bra. Jåppe slänger sig över sina tantsystrar så fort han får chansen och de är relativt tålmodiga med honom. När de fräser i från är det inte så övertygande som det var i början. När han är snäll får han till och med sova i kattsängen med Ronja. En stund. Sedan slår hon honom i huvudet, tvångstvättar honom för att avslutningsvis fräsa och springa i väg. En aning schizofrent beteende men Jåppe verkar inte ha något emot det.

Första gången Jåppe fick ligga hos Ronja fick han lov att trycka sig mot ytterkanten, annars blev det bannor. Till slut tröttnade  tanten ändå och fann ett mer bekvämt tillhåll.

I morgon har Jåppe varit här i två veckor och cirkusen börjar vara lite mer lätthanterlig. Katterna trivs rätt bra ihop, Jåppe jagar Ronja och Lovis och de fräser lite pliktskyldigt men inte mer än så. Allt sedan Jåppe kom har han gjort försiktiga försök att få ligga nära tanterna, men fram till i går fick han bara på skallen. I går besökte han himmelriket. Lovis var inte riktigt lika nöjd men hon accepterade det hela en stund, varefter hon själv skuttade ut ur kattsängen.

Jåppe själv är så kavat. Det finns nog inte en modigare liten katt i hela vida världen. Fastän tanterna pucklar på honom kastar han sig runt halsen på dem. Fastän Dolly tufsar till honom så mycket hon kan så fort hon kan håller han sig framme. Han busar och myser och sover och äter om vartannat.

Till och med Dolly har sansat sig en aning under de gångna två veckorna. Tyvärr ligger betoningen på ”en aning”. Vi kan fortfarande inte lämna henne obevakad en sekund. Så fort man vänder ryggen till kastar hon sig över kattungen. Men hon är inte lika hetsig som förut. Hon jagar inte upp sig lika mycket och hon är inte lika fixerad vid att veta var Jåppe är exakt varenda minut. Vi sover fortfarande i olika rum. En med Dolly i sovrummet och en med katterna i vardagsrummet. När Dolly kommer ut på morgonen börjar hon med att söka efter kattungen och numer viftar hon faktiskt på svansen när hon gör det. Alltid något. Vi har även accepterat våra begränsningar och ringt in min Instruktör med stort i. Hon kommer om en vecka. Vi längtar!

Underbara, knäppa, älskade, besvärliga hund. På frambenet ser man fortfarande var hon haft droppet. Pälsen är bortrakad i en rektangulär form.