Äntligen! För första gången på drygt tio år har vi en egen julgran. För allas bästa står den på balkongen – varken boxrar eller siameser passar bra i granen – och vi ägnade kvällen åt att klä den. Jag var väldigt klok (enligt mig själv alltså) när jag presenterade idén för min kära man. ”I år ska vi ha en julgran. Du får välja – en vit eller en rosa.” Han valde vit. Precis en sådan som jag ville ha.
Det var inte precis varmt att klä granen på balkongen. Men mysigt!
Under högljudda protester från mig fick min k. make köpa en juldinosaurie. Nu när den väl hänger i granen tycker jag att den är rätt charmig på sitt eget störiga sätt.