Katterna var bitvis mycket förbryllade över all aktivitet när vi höll på att flytta. Folk och saker kom och gick och lådor dök upp och försvann. När lägenheten började eka var det dags att flytta katterna. För att allt skulle gå så bra som möjligt flyttade vi först Ronja och Lovis så att de fick undersöka huset utan att ha Jåppe och Dolly i hasorna. Ronja brukar vara rätt sur i nya miljöer men i nya huset sprang både hon och Lovis runt med svansarna rätt upp i vädret och undersökte varje centimeter ackompanjerandes sig själva med muntra små jamningar. Sedan var det dags för Jåppe. Den stora dusten kommer i förväg – att få in en siames med en miljon ben och lika stor envishet i en transportbur är lättare sagt än gjort. Till slut går det, men då får man lyssna på hans missnöje istället vilket kan få trumhinnor att spricka. Väl i huset var han lite nervös en stund, men upptäckarglädjen tog snart överhanden. Och hör och häpna – inte ett fräs, inte ett morr från cornisharna. De två tanterna har fått nytt liv och leker med allt från hårsnoddar till mjölkpaketsflärpar, de springer i trapporna och jagar varandra och kan till och med acceptera att sova tillsammans med Jåppe en stund varje dag. Ett hus är tydligen katternas paradis.
Härligt att katterna trivs så bra i det nya huset, hoppas att denna trivsel varar längelänge