För en tid sedan var vi och besökte Bergbackens som då hade siamesbebisar på sex veckor. Omgiven av dessa katter, både stora och små insåg jag att precis så vill jag ha det. Siameser i knippen om tio och tio. Efter några dagar utan denna drog som kallas kattungar började jag omvärdera: Jåppe klöste hål i en tröja, Ronja kräktes i den rena tvätten, anonym kräktes tvärs över mina anteckningsböcker, Lovis knölade ihop köksmattan tio tusen gånger… Men ändå. Siameser. Jag vill ha. Många, många.
Efter att jag umgåtts en del med Jåppe så har jag insett att det inte heter siamesbebisar, det heter simsalabimsusar. Tänker då främst på hastigheten:)