Ni har säkert sett honom. Han står på torget inte långt från MacDonalds. Grå kläder, svart hår, skarpa drag och stirrande ögon. Umeås stolthet. Standing man. När skulpturen var ny tyckte jag att den var väldigt obehaglig men nu har jag vant mig. jag kan till och med tycka att det är lite charmigt att vänliga själar har gett honom en halsduk i vinter. Men det är inte något hundvänligt konstverk. Dolly fick syn på honom för första gången igår och sade direkt ifrån: Ser du så där hotfull ut så hotar jag tillbaka! Morrmorrmorrmorrmorr. Jag lockade henne med mig och hon vågade nosa på figuren bakifrån, men absolut inte framifrån. Den där otäcka människan luktar inte ens människa, näe matte, det här går jag inte med på! Morrmorrmorrmorr.

Dollys tolkning av Standing man.

This entry was posted on tisdag, april 20th, 2010 at 7:16 f m and is filed under Hund. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.