Sedan februari 2005 har jag arbetat på min avhandling som i år, fem år senare, är färdig. Men för mig är det inte riktigt över än, först ska jag gå igenom själva disputationsakten. Nedan följer Umeå universitets pressmeddelande angående min avhandling Kärleken utan namn. Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner.
Lesbiska romaner behandlas i ny avhandling
Karaktärer i svenska lesbiska romaner skrivs in i ett spel kring frågor om hemligheter och avslöjanden, synligt och osynligt. Här finns inslag av allt från sexologi till feminism, det visar Liv Saga Bergdahl i sin avhandling Kärleken utan namn. Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner.
– ”Lesbisk litteratur” är inget självklart begrepp med givet innehåll. Det jag har studerat är litteratur skriven av kvinnliga författare, som handlar om lesbiska karaktärer eller relationer ur ett inifrånperspektiv – där lesbiska karaktärer själva får komma till tals, säger Liv Saga Bergdahl.
Margareta Suber, Agnes von Krusenstjerna och Karin Boye
Utifrån den definitionen uppkommer lesbisk litteratur i Sverige på 1930-talet. Liv Saga Bergdahls avhandling behandlar mest ingående romaner av Margareta Suber, Agnes von Krusenstjerna och Karin Boye, författare som argumenterar för den lesbiska kärlekens naturlighet genom naturmetaforer och genom att placera sina karaktärer i naturen.
– Det är författarnas sätt att argumentera utifrån sin tids premisser. Under 1930-talet framhöll primitivisterna heterosexualitetens naturlighet, säger Bergdahl, medan lagstiftningen formulerade homosexualitet som ”otukt, som emot naturen är”.
Från (o)synlighet till öppenhet
Avhandlingen ger en översikt av lesbisk litteratur fram till det tidiga 2000-talet och visar både på den stora historiska förändringen av samhället och på litteraturens bredd. Från 1930-talet och framåt förändras svensk lesbisk litteratur samtidigt som den förvaltar vissa teman. Frågor om (o)synlighet övergår till frågor om öppenhet, som tydligt kopplas till identitet i till exempel ungdomslitteraturens många komma-ut-processer. Under 1990-talet fokuseras öppenhet som en nyckel till samhällsförändring samtidigt som krav på öppenhet problematiseras.
Lördag den 17 april försvarar Liv Saga Bergdahl, institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, sin avhandling med titeln Kärleken utan namn. Identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner. Disputationen äger rum klockan 10.15 i Hörsal F, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Eva Borgström, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.