Inatt vid tvåtiden eller så var Vilja orolig och ville gå ut. Anders tog ut henne och hittade då ett trasigt, nedfallet svalbo. Runt boet, på gräsmattan, låg det tre levande och en död svalunge. Döm om min förvåning när Anders väckte mig med en låda i famnen… Svalungarna fick tillbringa natten varmt och ombonat i en t-shirt i nämnda låda. (För en längre redogörelse om fyndet, läs på Vagnretur.)

På morgonen började jag den stora runtringningen. Varken polis eller veterinär kunde hjälpa mig. Djurskyddet svarade inte i telefon. En kunnig bekant tipsade om att sätta ut en låda med ungarna i och hoppas på det bästa. Vi försökte mata dem med lite uppklippt och blöt daggmask men de små rackarna ville inte ha. Så småningom kom jag fram till Fågelcentralen där en mycket trevlig kvinna talade om att vi skulle försöka laga boet, placera tillbaka det därifrån det ramlat och lägga i ungarna. Så nu har vi byggt ett svalbo och lämnat ungarna. Anders klättrade modigt upp (trots höjdskräck) och jag langade lådor.

Edit:

Slutet gott, allting gott! Fågelmamman/pappan hittade sina bebisar igen och verkar tycka att det nya boet är prima. Skytteltrafik med insekter till små hungriga svalor. Dessutom hittade vi en till liten svalbebis som tydligen klarat sig på egen hand i natt. Den fick också plats i boet, så nu är det fyra små överlevare som piper där uppe.

This entry was posted on söndag, juli 5th, 2009 at 9:36 f m and is filed under Slingriga, ulliga och andra djur. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.