Jag har tjatat en hel del om att jag vill ha riktig vinter, så igår var jag väldigt glad och ute en timme i skogen med Dollan. 15 graders kyla gör bara luften klar och frisk. Idag ångrar jag mitt tjatande. Det är 20 grader kallt och att klä sig är världens projekt: långkalsonger, jeans, täckbyxor, tunn tröja, tjock tröja, täckjacka, ja, ni fattar. När det är så här kallt blir man ju lite sugen på att gå i idé. Ingen teve behöver man heller för man kan nöja sig med att titta på Dollans sovstilar.
Sover med en boll som huvudkudde.
PS: Bilderna är så gryniga eftersom de är tagna med mobilkamera.
Jodu. Man ska passa sig för vad man önskar.
Sådan matte, sådan hund!
Sovställningarna påminner faktiskt om dig som liten:)
Haha, den där hunden :o)
Dolly är ju så söööt! Är alla problem över nu? Hon är ju blank och fin så det verkar ju som om hon inte fått något återfall.
Har inte haft tid eller ork att titta på några bloggar överhuvudtaget. Har börjat jobba på länsstyrelsen och drabbats av svårmod! Dels måste jag lämna bort min älskade Jubi då och då och dels är det så mycket nytt att lära sig … data som är mig övermäktigt! Är långt nere i källaren f n vad gäller självförtroendet…
Dolly mår som en liten prinsessa, vilket förstås gör matte lycklig. Och du, du klarar det där! Att inte alltid vara med Jubi gör ju att du hinner längta efter henne. Det kan vara skönt att längta. Det nya jobbet kommer du också att ta kontroll över, vänta bara!