Det snöar! Jag skyndar mellan vedboden och boningshuset och bär stora travar ved. Fingrarna domnar av kylan och snön smälter mot mitt ansikte. Dörren till det tomma hönshuset slår i vinden och för mig är det den ljuvaste musik.

Världen är vit och vacker och Dolly tittar förvånad ut över sitt förändrade kungarike. Jag tappar en pinne som hon plockar upp och bär med högburet huvud och svansen så stolt att den nästan lägger sig över ryggen.

I köket är det varmt och ombonat. Jag har eldat sedan klockan sju i morse och älskar känslan av att vara här. Här och nu. Ingen annan stans.

This entry was posted on fredag, oktober 31st, 2008 at 10:55 f m and is filed under Hund. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.