Än så länge ser vi ingen förbättring av den nya medicinen. Men Dolly har ju bara fått den i två dagar. Om två dagar till ska jag ringa veterinären igen för att prata om den senaste medicinens effekter. Man ska inte ta ut sina sorger i förskott men just nu ser det jävligt dystert ut.
Vi var förbi på tävlingslydnadskursen ikväll men jag avbröt tidigt och for hem. Jag mår fysiskt illa bara jag ser hundar.
Jag säger bara det, aldrig, aldrig, aldrig mer en hund.
Stackars, stackars. Men det MÅSTE vända, det bara MÅSTE MÅSTE MÅSTE. Vi fortsätter att skicka kärlek och goda tankar. ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ etc. etc.
Håller tummarna för dig och Dolly! /Cattis
Kära hjärtanes….lilla Dolly…. och lilla, lilla Saga…..och lilla husse Anders. Bekymmer och oro, det är inte vad ni ska ha. Ni ska ha kul och vara glada och pussas och kramas.
PS
Kom ihåg att pussas och kramas i alla fall!