Idag har vi kastrerat våra två honkatter. Det fina kalaset gick på 2080 kronor, men det är långt ifrån det värsta. Så fort de piggnade till det minsta lilla började de ragla runt i lägenheten och försöka hoppa till livsfarliga ställen som högst upp i bokhyllan. Jag och Anders har sprungit efter varsin katt och försökt rädda dem från de farligaste situationerna. Mellan misslyckade hopp och tupplurar har de spytt så det står härliga till. Galla överallt.
Nu när de slutat ragla och spy har nästa problem uppstått: Ronja är helt besatt av stygnen och försöker slita loss dem med tänderna. Naturligtvis finns ingen tratt att köpa så här på kvällskvisten men Anders morfar visade sig ha en gammal tratt i sin ännu äldre bil. När Anders kommer tillbaka från Expedition Tratt ska vi försöka få den på katten. Det lär ju bli ett äventyr. Jag önskar att Ronja ville tvätta sin päls istället. Hon kissade ner sig när hon var sövd och under kvällen har hon lyckats kräkas på sig själv. Luktar hallon, jag lovar.
Mmmm….kräks…..mmmm……kattkiss…..Önskar jag var där!
Lät inte bra det där, hoppas ni fått sova något.. =)
Smaskigt värre. Under natten separerade vi katterna eftersom Ronja blev lite fräsigt när fyllan helt släppte. Jag sov i vardagsrummet med Ronja och Anders i sovrummet med Lovis och i alla fall jag sov som en sten!
Sov du som ’n Sten? Ja sov som n’ Anders ja!