bor Jonas som vi hälsade på igår. Han har en sibirian husky som har ett något ambivalent förhållande till Dolly. De klarar inte av att sköta sig om man släpper ihop dem så de ”träffas” alltid kopplade utom räckhåll för varandra och ändå tycker de att de är kompisar. I alla fall när den första skräckblandade förtjusningen går över. Hundar är… speciella.
Jonas håller (förstås) på med drag och vi fick ärva en dragsele till Dolly som Castor vuxit ur för länge sedan. Jag har planer på att åka skidor i vinter och då vill jag ha Dolly med mig i sele. Men jag vet inte riktigt hur det ska gå när hon kommer på att det är kul att dra… jag kan ju inte direkt säga åt henne att svänga vänster eller höger. Jag ska klura ut något.
Men än är det långt till vintern.
Dolly passade på att ansa buskarna en aning.
Castor myser i gräset.
Dolly myser i gräset